torsdagen den 8:e december 2011

Stavanger tur och retur + Lucia

Vi fick oss några fin fina dagar i sydvästra Norge, Edward och jag. Det är så konstigt att se en vän som man kommit så nära och varit så längt ifrån ett tag, igen
Vi hälsade på en vän till mig från tiden på folkhögskolan i Norge som nyligen fått en underbar lite dotter! Tänk vilken lyx det är att få hålla en liten 2 månaders bebis igen och inse att det var ju inte länge sedan min snackande och gående kille var lika liten och deckande på axeln!
Vi han prata om mycket och det kändes som om vi aldrig åkt ifrån varandra, tog liksom bara vid där vi sist avslutade samtalet. Sånt blir man lycklig av!
Vi fick så massa goda stunder, så mycket god mat och så massa gott sällskap!
Resan blev underbar måste jag säga! Tackar så varmt igen!


Edward var nyfiken på den där lilla och klappade försiktigt på huvudet och dom små händerna och fötterna. Därefter konstaterade han att hon hade både ögon, näsa och mun genom att peka och tala om vad det hette (näsa lät i alla fall rätt!).
Kossor eller rättare sagt tjurar var vi ut och såg med, eftersom även dessa och två katter bodde på gården. Stora ögon fick han lill killen när dom där stora håriga sakerna muade och svängde runt efter honom. Men samtidigt tror jag han tyckte det var riktigt mysigt.
Att flyga var med spännande och Eddie utbrast i ett känslofullt: -wiiii! när planet lyfte! :)
Trots att resan var ett underbart äventyr uppskattade han hon mest att komma hem och babbla med pappa igen!


Första dagen tillbaka på dagis och det var Luciafirande som vankades. Vad vuxen man känner sig när man sitter som förälder och ska se sitt barn gå lussetåg! Det gick väl sådär, eftersom han inte varit där på länge och allt var lite konstigt med alla ljus och kläder. Men han höll minen tills sista sången då han fick syn på några han kände igen i publiken och släppte lös tårarna. Lille grabben, det är inte lätt!
Lite lussebulle fick han smaka och sen väntar en heldag på dagis, hur det nu har gått.
Sötare tomte kan man ju leta efter i alla fall och jag måste säga att på nedersta bilden till vänster tycker jag han liknar sin faster en hel del! :)

1 kommentarer:

Evelina sa...

Faster... det är ju jag ju! Vilken ära :-) Har sällan skådat en sån fantastiskt söt tomtenisse!
Skönt för er att va på hemmaplan igen. Nu är det snart jul och så ses vi, Wiiii!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...